Ekonom?

Ha ha ha! Upptäckte i dag när jag körde till jobbet och lyssnade på P4 Uppland att jag och Jacke Sjödin har en hel del gemensamt - och då menar jag inte frisyren! Vi har båda läst ekonomiprogrammet på gymnasiet, ogillar allt vad debet och kredet heter och sitter som fån framför TV:n när de pratar om aktuella dagsräntor, reproräntan, aktier och fonder...Måste vara någon defekt hos oss, någon felkonstruktion när vår Herre! skapade oss...men att sätta sprätt på pengar, det är en annan femma!
I kväll ska vi ta en tur in till Uppsala. Vi är bjudna på middag hos en av mina "bonuspojkar": Azad och hans Peri. De väntar barn i januari och vi har med oss en barnvagn efter vårt yngsta barnbarn Cornelia som de kanske ska köpa...det blir nog kurdisk mat! Mums!

De e mycke´nu!

Nu händer det lite i vår lilla bruksort Gimo! Förutom att busstationen blivit pimpad så har man också snyggat till längs med järnvägsspåret: den fula och förfallna jordkällaren har tagits bort och ersatts med gräs, lokstallarna vid 288:an har jämnats med marken...liiite synd kan jag tycka...de hade ett visst kulturhistoriskt värde! Rälsen längs med Coromantvägen byts nu ut och får nya syllar. Och så har man rivit församlingshemmet! Enligt uppgift var lokalerna hälsovådliga med mögel...typiskt 70-tals fuskbygge! Gimo Torg har fått en fin staty som elever vid Bruksgymnasiet gjort och...nu är äntligen konstgräset på plats! Så...vi har fått en ansiktslyftning av lilla Gimo Bruk! Gillas :D

I morse vaknade jag till blå himmel, frostnupet gräs och höstens få gula löv som fortfarande klamrar sig fast på björkarna! Härligt! Föredrar det framför det murriga regn som nu lagt sig som en filt över landskapet...usch!

Annars så är vädret perfekt för en bok, speciellt som mitt knä fortfarande krånglar! Har fått tid till röntgen den 1 nov så det är bara att hålla ut - inget görs förrän lilla doktorn vet orsaken till värken & svullnaden!

Har roat mig med Jonas Jonassons bok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, en hejdlöst rolig bok med förvecklingar man inte trodde fanns...och det gör de nog inte heller! Det blev många fniss & skratt ;p

Värre var det att läsa Ränderna går aldrig ur av Agnes Hellström. Där gör hon upp med sitt sociala arv och minns bl a tiden under uppväxtåren i Gimo....Vi kände ju familjen lite grand och visste om deras bakgrund innan de kom hit - dessutom gick ett av barnen i samma klass & fotbollslag som en av våra söner och så bodde vi grannar. Känner igen mycket av det hon skriver om men har inte samma minnen - inser också att hon har barnets sätt att se på saker och ting ...mycket var inte vad det syntes vara i hennes barnögon, men en hel del stämmer tyvärr. Det får mig att återuppleva mina första barndomsår som nyinflyttad från Uppsala till Köpmangatan...och det var varken lättare eller roligare på 60-talet heller!

Nej, nu är det snart slut på veckan, på måndag kväll väntar middag i Uppsala hos goa vännerna Azad och Peri - kurdisk mat vankas det och det ser jag fram emot.