När innehållet inte stämmer med omslaget

Känslan när jag blickar in i en spegel är märklig och frustrerande. Den har kommit smygande, den här nya känslan. Jag kan inte säga precis NÄR den började förändras. Men någon gång efter femti... Man tittar sig i spegeln på morgonen. Hjälp! Är det här jag? Kroppen förändras ju och åldras hela tiden. Men innehållet - den du är - tankar, känslor, drömmar & funderingar förändras inte. Hur i hela fridens namn blev jag den här tanten? Jag känner mig inte som en tant! Jag är ju fortfarande jag - en ung tjej med både sorg, glädje & drömmar. Men ok, jag kan förstå att de senaste årens sorg och bedrövelse inte gått spårlöst förbi. Håret har grånat, huden blivit slappare, lederna är stela och kraften och orken är inte densamma.

Det är för att motverka denna jordens dragningskraft som jag börjat på träna på gymmet. Jag har bestämt mig för att vägra bli gammal. Nu rackarns ska här tränas! Men se, lyfta mig eller botoxa tänker jag inte göra. Men en ny tatuering har jag gett mig själv i present. Så det så ( inte den på bilden men en lika fin...)